Bröder och högst presumtive!

När: 27/2 kl 18dk
Var: Strömholms sal

Dagen till ära är ingen annan än fredagen den trettonde, känd som en grym, elak och skrämmande dag präglad av olycka och misär. Lite som en stämma. Men är just denna fredag verkligen så? Solen skiner lite starkare, vinden är lite varmare och världen är aningen mindre kärvare. Men bröder! Än är dagen inte över, och än kan dagen bli grymmare, elakare och ännu mer skrämmande. Hur skyddar sig då en broder mot sådan potentiell misär?!

Svaret torde vara Carpe diem – den samling ord som sett flest Viking-Line-färjor, enarmade banditer och solkiga femtiotalsdiners, och som betyder att fånga dagen och njuta av stunden. Det är ju ett helt fantastiskt uttryck, och jag förstår inte varför vi inte bestämt byter slagord, för speglar inte det exakt vad en Birkarl står för – att njuta av stunden? Fläsk till palten, tunnbröd till blötan, eller en björn till arbetet, är väl definitionen av att njut-maxa? Att carpa sitt diem? 

Men bröder! Den carpe-diem-präglade njutningstoppen nåddes nog för två år sedan när den franska presidenten Emmanuel Macron skulle besöka Sverige. För att charmera den franska statschefen skulle man bjuda på en traditionell svensk rätt. “Feurtreffligte!” utbrast fransmännen som började sukta efter rotmos, fläsklägg och lapskojs. I stället blev det Pytt Royal – lyxig pyttipanna med bearnaisesås (sans ägg) – som skulle symbolisera en “gastronomisk allians” mellan länderna. Emellertid blev det ingen sådan allians då Macron prompt ställde in sitt besök. Förolämpad av bearnaisesåsen, eller av det antirevolutionistiska “Royal” är frågan. 

Men bröder!! Poängen är att man enkom med lite Royal lyckats lyxa till något så förbannat simpelt som pyttipanna. En rätt även kallad “Hänt i veckan” av den anledningen då pytten bokstavligen är stekt bös från veckans rester, konkluderat i kulturdebatten “Slaget om Pyttipannan” 1974. Men frågan är om pytten verkligen blev mer njutbar med allt det lyx Royal erbjöd? Är more faktiskt more än less?? Hur många kockar är en kock för många??? Var det bättre förr???? 

Frågorna är många och har nog inga svar. Men på tal om förr så fanns det som bekant inget internet förr i tiden. För att ta reda på saker och ting var man tvungen att lyssna på stereo, se på svartvit tv, eller läsa papperstidning. Det sistnämnda var också hemskt praktiskt, för man kunde använda det till mångt och mycket. Man kunde lite schangtilt spionera i parken, man kunde äta fish & chips, eller så kunde man söka lyckan i kontaktannonser – nu ett minne blott. Ett extraordinärt exempel är den kvinna som i en annons i SvD anno 1953 söker en man som “snällt äter vardagens pyttipanna” men som samtidigt gillar fest. Om hon ändå hade hört talas om hembygdsföreningen Birkarlarna…

Men märk väl bröder!! Man skulle inte snällt äta Pytt Royal, utan vardagens pytt. Inget lyx, inget eländigt tjofräs, utan bara den mest anspråkslösa pyttipannan, som naturen tänkt. Är det kanske det vi står för? Inte njut-max??

Så principfast som Birkarlen är med det hårdaste spjärn i marken är denna ambivalens inte mindre än en ödesfråga och måste bli utredd. Därför kallar jag samtliga bröder och presumtive att hetlevrat diskutera denna brännande fråga på PYTTSTÄMMAN! Kommer stämman komma till botten med alltet? Nej. En kommitté däremot? Inte omöjligt. 

Bröder!! Kom på stämma. Den äger rum 27/2-2026 i Strömholms sal, med start 18dk. Uppvärmning rekommenderas starkt på Orvars Krog dessförinnan, och för presumtiva bröder som kanske inte vet vilka man ska leta efter: håll utkik efter gamla uvar med märgben runt halsen! De är vänliga!

Anmälningar och eventuella klagomål går till stavkarl@birkarlarna.se, alternativt under Facebook-inlägget, eller fysiskt på nationens teckningslista. Glöm INTE att meddela relevant mat- och dryckesspec om så finns!

DÅD, MANNAKRAFT & ÄRA!

Stavkarl Frode

Bröder! Storkarl! Presumtive! Annat bös.

När: 17/1 kl. 17 dk
Var: Strömholms sal

Tjugotjugosex. Er det muligt? Det verkar så. Hold du din keft! Men somliga är förvisso kvar i fjolåret. Däribland finns insnöade stackare drabbade av Johannes vrede, gruvarbetare som inte brutit nog med malm för årets räkning kvar nere i mörkret, och större delen av Västerbotten som dröjer sig kvar kring julbordets fett. 

Men för dem som tagit sig vidare väntar ju ett helt år av händelser; bland annat det legendariska BIRKARLARENNETH. Jag tror att ju mindre som sägs om Renneth, desto bättre – den bär sin egen fana, och behöver inte besudlas av orden som härjar i stora, enorma, gigantiska tjugotjugosex. 

Men bröder! Förr sades det ju att Birkarlaglädjen varade ända fram till Renneth – men det var inte sant, för däremellan kommer stämman! Och den här gången är det inte vilken stämma som helst – det är RÖDINGSTÄMMAN TJUGOTJUGOSEX!!!

För er som vill lära känna er Stavkarl lite bättre, ska ni veta att juletid är min bästa tid. Det är rart att vara tillsammans, och det är bra för hjärnan att ta sin tid att tänka lite. Att tänka sig för – absolut – men framför allt att tänka på tiden som gått och vad som komma skall. Under tiden som gått har jag tänkt mycket; tänkt på Karl-Bertil Jonsson och hans välvilliga hjärta, på Bodens fästning – Låset i norr – och urbergets råstyrka. Tänkt på Br. Dahlström och på Drottninglandet; om Fredrikas hjärtevärmande historia “När Buddha kom till Lappland”. Jag såg en hejdundrande film om de första människorna i rymden, och funderade på när den första birkarlen skulle skjutas ut i stratosfären, och vem det nu skulle bli. Inte skulle det då vara Br. “Chainsmoker” Lövgren – man får som bekant inte röka där uppe. 

Men till slut tänkte jag obönhörligen på mat, för jag hade ju gått och blivit hungrig! Jag såg med trött blick över julskinkans berg, blickade genom brysselkålens skog och trånade förbi strömmingens blanka insjö. Jag ville inte ha det som stod framdukat. Storslaget tänkte jag. Jag tänkte på känslan av storhet och stolthet av att på riktigt bereda sin egen föda. Att tålmodigt lirka omkring i skogen på tom mage, vänta ut sitt byte och till slut fånga det, med frusna nävar och allt. Lite som Gollum med fisken höljd i näven. Visst är det kargt och kärvt, men också ärligt och tufft. Gediget.

När min fantasi ledde mot sitt slut, där jag likt en kung satt med köttklubba i ena handen och ett krus Bäsk i andra, slog det mig. Så här måste det bli! Det är genom Birkarlens allt mer loja inställning till maten, till stämman, till Storkarl, som föreningen förfaller. Därför uppmanar jag samtliga bröder att följa min Rödingsröda tråd: fånga din egen fisk. Inte beror det på Käkkarlsstrejken som det skrivits om i Birkarlabladet, utan det är enbart för er egen vinning: för att ni ska känna er som råbarkade urmänniskor! Stå upp för gemene Birkarl och kämpa emot det vår Pillekarl till Lillkarl och Löskekarl till Öskarl verkar stå för!! Om inte för er själva så för föreningens skull. Nu är måttet rågat.

Bröder! Kom ihåg röding-tråden – förkortat FDEG om det hjälper. Dock gäller inte BYOB, men OSA i tid till stavkarl@birkarlarna.se, alternativt skriv upp er på teckningslistan, eller kommentera FB-inlägget. Rödingstämman, 17dk, 17/1, 2026, i Strömholms! För presumtive bröder som inte riktigt vet var ni ska leta – håll utkik efter kufar med märgben runt halsen på Orvar innan stämman! Ni kommer kanske ångra er. 

Bröder, högst presumtive och annat byke!

När: 29/11 kl 17dk
Var: Gamla salen

Paltstämman var alldeles förträfflig – och det på dubbelvis. Palten var god, och stämman var heltrevlig. Mycket palt, mycket dumheter, och mycket, mycket, folk. Stavkarls förtjänst! Och trots denna insats värd guldstjärnor och salvelse slängdes stora lass med dynga i nyllet på honom. Just därför skall denna kallelse bli extra lång. 

Men bröder! Med titeln Stavkarl följer ju också namnet Frode, och Stavkarl Frode lyssnar ibland, och Stavkarl Frode skojar ibland, och ibland är det så att Stavkarl Frode går rakt på sak och kallar bröderna till stämma. Ibland infaller stämman 17dk, 29/11 i Gamla Salen, och DÅ, bara då, kan man kalla sig kallad till BLÖTASTÄMMAN 2025!! 

Nu när den s.k. Bjurfors-anpassade kallelsen är avverkad, får ni höra vidare på Stavis bravader. 

Mot slutet av palten, då jag hade ätit upp mina tre väldiga paltar, där de låg som små klippblock i magen, hamnade jag i en egenartad paltobäsk-schwim. Och så föll det sig, att jag började tänka. På vintern. På snö. På slask. På jul. På blöta. Jag frågade mig – vad är blöta egentligen? Det är förstås inte lika intuitivt att haja som för andra stämmoteman, så låt Stavkarl gröngöling-splaina litet. 

Vid juletider kokade man julskinka, och förr i tiden – när man blev serverad bäsk på bordet, och bröder inte skrek 6-7 hejvilt som infantila primater – tänkte man sig för. Och då, bröder, tänkte man rejält. Man kom fram till en lysande idé; julskinkspadet skulle sparas för att återuppliva gammalt och torrt bröd på dopp-i-grytan-vis. Och just i hembygden blev det så att man förde vidare denna klyftiga överlevnadsstrategi, men något justerad. Det torftiga gammelbrödet ersattes med lyxigt, ljust tunnbröd – och detta, bröder, är blöta. Sägen säger att när urbröderna fick smaka på blötan, utbrast de: ”mumma!”, för så gott var det. 

Men bröder! Inte nog med stämma, men just denna kväll är det kammarkväll! Ta er friheten att träffa nytt folk, där kufar, filurer och annat kreti och pleti får ta del av vad pörtet har att erbjuda, samtidigt som ni alltmer kommer sakna stämmans värme.

Anmäl dig redan NU genom att mejla stavkarl@birkarlarna.se, svara på Facebook-inlägget eller att skriva in dig på fysisk lista på nationen. Glöm inte att meddela relevant mat- och dryckesspec!

För att avsluta kallelsen vill jag berätta något som en ansiktslös broder sade mig på blötan ifjol: “Blötastämman är en Birkarls jul, där Storkarl är far till alla barnen, och det betyder att härifrån kan det bara bli bättre”.

—
DMÄ,
Stavkarl Frode

Bröder! Presumtiva! 

När: 7/11 kl 18dk
Var: Teatern

Visst ser det kärvt ut? Frost på morgnarna. Solfilmen med dyster prognos. Höstens varma ljus på väg bort lika snabbt som det kom. Jag vet hur lätt det är att låta sig påverkas av jämmer och grymt från buttra karlar som påstår sig veta hur allt var bättre förr. Men bröder! Lyssna här på Stavkarl! Ge inte efter till klagans sång!! För om ni bara ser framåt går det att urskilja en ljusglimt i vardagen – STÄMMANS ÅTERKOMST!

Alltför lång tid har gått sedan förra stämman, så en Birkarl kan ju med fördel ställa sig frågan – vad har hänt egentligen? Jo! En ny styrelse har tillträtt, med den väldiga #81 i spetsen. Lillkarl Bäckström (den mindre) har blivit utsedd till Årets Härk 2025, och för bröderna som missade terminens första Landskap bjöds det på en spännande modern omtolkning av palten, tillredd av överkäkkarl och co. Det ska sägas att inga crêpes kan mäta sig med palt-crêpesen, ingen wok med palt-woken, och ingen tårta med palt-tårtan! 

Men även i denna särpräglade paltswimm kände jag en avsaknad för den riktiga, ärliga, gedigna, härskarpalten. Desto viktigare saknade jag stämman. Jag saknade intrigerna, jag saknade sagan om Bertil Bertil och den franska fågeln, men allra störst saknade jag Storkarl. För att göra slag i saken bestämde jag mig för att kalla bröderna till PALTSTÄMMA!

Så hör här! Palten, bröder, är inte vad som helst. Det är en vacker sak som kräver tålamod och vördnad – och det är ett tuktande värv att rulla den, såvitt jag hört! För även om jag kan måla en ytterst vacker bild av Norrlands paradrätt, har den aldrig riktigt etsat sig fast i mitt hushåll. Självklart kan jag avfärda detta slarv med att jag är av Sundsvallsvirke, men jag väljer hellre att peka finger på min f.d. Stavkarl till far, som bevisligen missat ett och annat i min uppfostran. 

Men bröder! Palten är ju, som vi alla vet, långt mer än stoff för våmmen – den är ett credo. Historiskt sett var palten en överlevnadsmat; man gjorde mat på det man hade, och som det råkade bli, blev det både stärkande och smarrigt värre. Man kan säga att det finns en urkraft i palten som än idag ger styrka till luspanka, studerande bröder – och det, bröder, tycker jag är vackert. Hur löser man en kärv situation? Jo – med kärvänlig palt!

Utan att bli alltför långrandig vill jag också gärna erinra om att Paltstämman därtill är ett gott tillfälle för sprillans snärjda presumtiva bröder att bevista sin första stämma och äska om medlemskap. Ni kanske frågar er: När? Hur? Var? Jo! Stämman äger rum 7/11, i Teatern. Den börjar 18dk, så öl på Orvars Krog dessförinnan är varmt rekommenderat! För presumtiva bröder som kanske inte vet vad man ska leta efter: håll utkik efter kufar med märgben hängandes runt halsen. De är vänliga!

Anmälan sker antingen genom att mejla stavkarl@birkarlarna.se, att tydligt svara på Facebook-inlägget eller att skriva in sig på fysisk lista på nationen, alternativt utanför Tjuven. Glöm inte att meddela relevant mat- och dryckesspec om så finns!

––

DMÄ,

Stavkarl Frode

När: Fredag den 5:e september kl 18 dk
Var: Strömholms sal å Norrlands nation

---

Bröder, Högst presumtiva och annat patrask.

Jag ser hur sommaren börjar ta slut. De lata dagarna försvinner, grillen på Orvar kallnar och slut på soliga dagar. Istället kommer en termin av plugg, dålig sömn och tidiga morgnar efter sena kvällar. Men vi ska inte vara sorgsna! För det betyder ju också att bröderna är tillbaka i stan! Och med det kommer det ju också en massa roliga stämmor och annat fördärv. MEN! Bland alla stämmor, så är det en som är lite extra speciell – ÄLGSTÄMMAN!

Varför är älgstämman då så viktig? Föreningen har ju funnits för länge, det kan vi alla hålla med om. Och fast bröder kommer och går, har det alltid funnits en konstant, en storkarl. Men vi ska ha en ny storkarl, så är det dags för nationens viktigaste val, det är dags för STORKARLSVALET! Vad händer där då? Jo – föreningen går till urnorna för att välja en ny storkarl. Du är väl där och vittnar valet som varje broder? 

Historien visar att mycket faller i glömskan. Onödiga komiteer, stavkarls misslyckaden och slutet av väl beskänkta stämmor. Men, en storkarl glöms aldrig! Men, missar du denna spektakulära stämma, så kommer din synder leva med dig längre än vad någon CSN skuld kan göra. 

Stämman den hålls den 5/9, i Strömholms sal. Den börjar 18dk, så öl på orvars är rekommenderat. Anmälan sker som alltid till stavkarl@birkarlana.se, via att svara på facebook-inlägget eller att skriva på en av de där fåniga lapparna vi har. Kom ihåg att meddela eventuell spec eller dryckespreferenser

—
DMÄ
Stavkarl