Bröder Birkarlar
Sämsta sommaren i mannaminne. Kallt, regnigt och ingen hockey – så kan sommaren summeras när besvikna bröder tvingas tillbaka till arbete och studier. Efter ett stillasittande sommarjobb där hemorrojder blev den enda bestående lönen och en återkomst till ett nyrenoverat Orvar där öltapparna var trasiga och väggarna tomma är det lätt att misströsta och tycka synd om sig själv.
Men då skall ni veta att det inte är synd om er som kan äta bacon till frukost och dricka sprit på vardagar. För på denna jord pågår fruktansvärda katastrofer som ni alla är skonade från i era trygga liv.
Vattenbrist, sjukdomar och krig skördar liv varje dag runt jorden. Den värsta katastrofen av dem alla dock, är nog svält. Svält skördade under 1900-talet ca 86 miljoner liv i världen. Men det är inte dödstalen som är det värsta – det är vad människorna gör när de utsätts för matbrist.
När flight 571 kraschade i Anderna 1972 så tvingades de överlevande äta upp sina medpassagerare i två månader för att klara sig, när svälten nådde Nordkorea på 90-talet hade människor ihjäl varandras gulliga husdjur för att ha kött i soppan och missväxten i Frankrike 1788 ledde till att pöbeln släppte allt var förstånd hette när de halshögg Ludvig XVI trots att hans makt uppenbarligen var given honom av ingen mindre än den allsmäktige gud.
I norra Sverige var dock varje år svältens år och man var tvungen att komma på något mer hållbart än att döda kungar och äta upp varandra. Man måste konservera mat på ett sätt så att den ska vara ofarlig att äta men samtidigt lukta och smaka så vedervärdigt att ingen skulle sno ens mat när man sov eller var full.
Så föddes surströmmingen.
Nu hundratals år senare, medan youtube översvämmas av fjolliga amerikaner som låtsaskräks och överdriver när de testar surströmming, så ska vi göra det enda rätta och hylla denna hembygdsförankrade innovation. Genom att äta den utan att spela in mobilfilmer och kräkas över någon balkong når vi den innersta essensen av surströmmingens själ. Nämligen att vara så packad och hungrig att vi på fullaste allvar äter rutten dioxin-fisk frivilligt.
Skrev jag ”packad”? Jajamänsan! Birkarlarna bjuder nämligen inte bara på fantastiskt krubb utan i stämmopriset ingår även en rejäl dos alkohol! Vilken alkohol då? Öskarl kommer i all sin vishet välja goda drycker men som systembolagsanställd kan jag bara citera min chef Rickard:
” Alla Vasastanskärringar vill att man ska rekommendera vin men frågar du mig är öl och brännvin det enda man kan dricka till sommarmiddagarna med någon skam kvar i kroppen! ”
Så vad väntar du på? Anmäl dig till stavkarl@birkarlarna.se eller skriv upp ditt namn på kallelselistan utanför datasalen (när nu nationen öppnar).
Stämman börjar kl. 17 dk lördagen den 29 augusti och hålls i vanlig ordning i Teatern på Norrlands Nation.
DMÄ,
Stavkalle
Information in English: Summoning to the fermented herring meeting 29 August
Brethren, Birkarlar and fellow men of Norrlands nation.
The worst summer in late memory of man is slowly coming to an end. This suffering done upon human kind may, for the younger minds, feel like some divine punishment but older stronger blood recognise this as a return of the simple pains of the past.
The endurance of man has proven itself many a time through famine and sickness and by enduring we prove ourselves resourceful and strong. One very specific result of such resourcefulness is the creation of the Surströmming or the fermented herring as it may also be called. It is a mythical dish said to smell most foul and leave a taste of death your mouth but it may also be the one true saviour of the northern lands of Sweden.
When lords and petty thieves wage war over the food supplies and the peasants are left with what has been forgotten or deemed inedible the resourceful men eat while lesser men starve. In the north, men would not go hungry.
In honour of these resourceful men we dine on this fine delicacy on thin hard bread with condiments and beer worthy of notice.
Join us at 17.30 in the theatre of Norrlands nation on 29 August.
I anslutning till Kristi Himmelsfärd avhölls år 2015 det åttonde raka Sydliga Renneth. Bröderna angjorde protektoratshögkvarteret redan under torsdag eftermiddag, varvid helgen officiellt öppnades med banguidning, förhandstips, och spaghetti bolognese.
Detta är bara början! Innan dagen är slut kommer bröderna att ha ådragit sig minst en fästing, lagt ett pussel, och korsat en livligt trafikerad väg. De kommer att ha spelat komihåg på ett fornminne, gissat danska dialekter vid ett annat, och sett Erik med W Erski Perski Otto Wallstén försöka spela melodica ståendes på ett tredje. Den psykologiska anspänningen är närmast olidlig! Banan i sig är dragen genom en nyutslagen, skir bokskog, och kärvheten består främst av glädje och sol. Det Sydliga Renneths motto, quoniam limus severior nive, känns långt borta. I slutet av banan återfinns en eldstad, där tävlingsledningen möter upp med gräddstuvad pytt och kall pilsner. Vinnaren meddelas traditionsenligt under lördagens bankett, tillika Føraarsstämma.
Dagen efter en tävling på denna nivå kan alltid te sig en smula modstulen. Tiden fram till kvällens stämma och bankett spenderades med den kontemplativa matlagningsmetoden Grop. Klockan åtta lördag morgon grävdes en grop, vilken fylldes med sten. Ovan detta tändes en eld. Omkring lunchtid lades paket ovanpå de varma stenarna, fyllda med nötstek, fårstek, potatis, lök och annat. Det hela grävs över, och en ny 
eld byggs ovanpå. Omkring åtta timmar senare är stämman redo för varmrätt – det som grävs fram är helt fantastiskt, och har i praktiken lagat sig självt! Under middagen presenteras årets vinnare av Renneth Syd, lag Glenneths hjältar, bestående av broder Andreas Sankan Sandgren, samt broder tillförordnade Martin, Martin Ny-Bergfeldt Rosén. Segersup! Jubel! Dåd, Råstyrke, Ære!
