HBF BIRKARLARNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÖVER ÅRET 2022 TILL 2023

Norrlänningar!

Trots tappra försök med en norrbottnisk ledning under tre år i följd valde Hembygdsföreningen Birkarlarna, i inledandet av sitt åttionionde verksamhetsår, återigen en västerbottning och skellefteåson till föreningens Storkarl och ordförande. Under den tid undertecknad har hållit i storkarlsklubban har vi valt in inte mindre än trettiotvå nya bröder i föreningens medlemsregister, och om inte det vore nog har även ett antal presumtiva därtill tilldelats invalsuppdrag. Ett riktigt bra år, kanske ni som läsare tänker. Ack, om ni bara visste hur fel ni har–ty den bottniska andan flödar ännu i Hembygdsföreningen Birkarlarna!

Den nya efter älgstämman tillsatta styrelsen satte med ens igång det stora planeringsarbetet inför 2023 års upplaga av BIRKARLARENNETH: den ofanteliga kraftmätning som i folkmun är känd som världens (absolut) hårdaste skidtävling. Året innan hade visserligen en fullstor tävling med bankett, men farsoten hade med sina medföljande restriktioner tillsett att inget Birkarlarenneth med 04-släpp hade kunnat ske sedan 2020. Nåväl, efter gediget arbete blev renneth en succé med alla komponenter: ännu en storslagen vinst för Birkarlarna; en Bankett där de trofasta tävlingsdeltagarna serverades fantastisk mat och trollbindande underhållning framförd av en, om detta tidigare helt förtegen, skara styrelsebröder; samt ett välbesökt släpp där gästerna bland annat kunde sjunga karaoke och dansa loss när Nagoon, frontad av en av rennethvinnarna själv, stod på scen.

Vi upplevde även fler stämmor: palten tillät alla som inte var oförmögna till följd av paltschwimmen att ställa upp i den sedan älgen bordlagda rövkroksturneringen; blötan bjöd på god julmat, och ja, mumma fanns; rödingen såg en stämma ske i majs café för första gången i karlakarlsminne; pytten ärade det segrande rennethlaget med vita band; märgen kallade in nyare bröder med sitt löfte om nya insignier. Vi höll en sommarstämma tillsammans med vajan i hembygden, detta år i Bursiljums folkpark, där vi kunde bjuda bröder och systrar på bland annat bad och bastu, bilbingo, korvvickning samt pardans.

Utöver stämmorna har vi haft mängder av övriga aktiviteter tillsammans med de andra föreningarna på nationen. Vi började under hösten med att hålla Antikrundan med Vajan, som till slut spenderades helt och hållet på den svårslagna puben Orvars krog. Med vajan hade vi också ett häng, en samsittning med hembygdstema, en triathlontävling samt ett “stämmogärde”, ett evenemang som var alldeles för välbesökt för dess kätterska natur. Min företrädare, #77 Apelqvist d.ä., har dessutom anordnat en bokcirkel för birkarlar och vajor, som ännu vid skrivande stund håller igång. Tillsammans med Härjajämt höll vi en styrelsemiddag på Restaurang Brända Tentan (som under en mycket kort period öppnade dörrarna i samband med nya husets 50-årsjubileum), en samsittning med semestertema samt en Ristning där Allstans Emerita Ebba Knutssons namn för evigt ristades in i stubben. Med Ypsilon hade vi en välbesökt samsittning med cirkustema, där både byggen av mänskliga pyramider och bollkastning mot ölburkstorn företogs, samt ett blot där inte bara en jungfru utan i år även en sven offrades till gudarna. Med Jamtamot hade vi ordning i salen både under hösten och våren, och vi gick tillsammans med Angermannalaget igenom gränstraktatet över en hel del varmkorv. Vårterminen avslutades med en gigantisk föreningssamsittning där både de sociala och de kreativa föreningarna deltog. Birkarlarna segrade naturligtvis i den brännbollsturnering HJ höll i under förmiddagen.

Med andra ord var det alltså ett väldigt kärvt verksamhetsår. Och, ja, det var väl förjävla bra också.

Dåd, Mannakraft & Ära

Storkarl #78

Wilhelm Zickerman