Birkarlaklassikern är en individuell kombinationstävling, där man ska ha deltagit i och fullföljt inte bara Birkarlarenneth, utan även Nordliga Renneth och Sydliga Renneth, allt inom tolv intill varandra följande kalendermånader. Läs den meningen en gång till. Man ska alltså under ett och samma år fullfölja världens tre hårdaste skidtävlingar.
Den som mot alla odds och sunt förnuft lyckas med denna bedrift, kallas framgent en Klassiker. Till segern hör även förevigandet av namn och klassikernummer på den ärevördiga Tällbergspokalen, samt en närmast osannolik dos dåd, mannakraft, och ära. Segraren koras traditonsenligt vid den Sydliga Rennethbanketten, i anslutning till Protektorat Syds Foraarsstämma.
Några hållpunkter:
- För att erhålla Klassikerstatus krävs att man fullföljer alla tre tävlingarna. Man behöver alltså inte vinna. En Klassiker som vann allting skulle ju tjäna in fyra segrar på tre tävlingar, och självgodheten som kommer ur en sån sak är mer än man nämns tala om.
- Bekräftelse av Klassikerstatus sker efter supplik till Protektoratsstorkarl (Syd), enklast genom att noggsamt notera begäran därom i sin anmälan till det Sydliga Renneth.
- HBF Birkarlarnas styrelse förvaltar för ändamålet en resefond, varur medel kan sökas av envar fullvärdig broder.
Dåd, Råstyrke, Ære!
//Protektoratsrunkarl (Syd)
Bakgrund
I anslutning till år 2015 avhållna åttonde raka Sydliga Renneth, hade en historisk händelse förutsetts, och relevanta reaktioner förberetts.
Under många år har de sydliga protektoräterna talat om den legendariska Birkarlaklassikern. I detta nådens år, 2015, föreföll det som att någon, äntligen, skulle leva upp till de mest ärorika av kriterier! Protektorat Syds Klassikerkommitté, KK, tog därför fram ett koncept, bestående av en logotyp, en t-tröja, samt en pokal. Tanken är att pokalen ska agera som ett kammar-bundet vandringspris, där varje Birkarlaklassikers namn och klassikernummer graveras in, tillsammans med aktuellt år.
Synd bara att det inte blev detta år. En broder var så nära att han kunde känna lukten av sin egen klassikerstatus. Att dessutom nästan ha blivit Birkarlaklassiker nr 1, måste kännas riktigt kärvt. Tänk bara, alla hyllningar som aldrig kommer att skrivas, all bjudöl som aldrig kommer att drickas, alla sånger som aldrig kommer att sjungas. Sorg.