Bröder Birkarlar! Storkarlskandidater! Högst presumtive!

När: Lördag den 3:e oktober 2026 kl. 17 dk
Var: Discot

Igår var det 19 september 2026, en dag som utmärks bland annat som Fredrikas namnsdag. Och som så många gånger förut fick det mig att tänka på Br. André Dahlström och hans drottningorter i Västerbotten. Men gårdagen var också unik på flera olika sätt! Inte går det att glömma de 89 år och en dag som gått sedan Pekka Tarjanne – särskilt berömd som f.d. trafikminister och huvudperson i biografin Kuka Kukin on – föddes. Men desto viktigare, bröder, markerade det två veckor innan ÄLGSTÄMMAN 2026!!!

I torsdags 17 september 2026 fick jag ett meddelande av en Br. Staffan Westerlund. Eftersom de första orden föreföll vänliga beslutade jag för att läsa hela meddelandet i all dess prakt. Huvudsakligen rörde det sig om huruvida några beslut fattades eller inte på stämman dessförinnan. Kändes osannolikt, ty det gäller stämma. Vidare menade brodern att en kommitté ska ha tillsatts för att utreda frågan gällande om man ska angripa västkusttrålarna som tömmer Östersjön på fisk, i vilken han själv då naturligtvis skulle sitta. Men inte visste väl jag huruvida en kommitté tillsattes eller inte, för inte är det väl någonsin någon som ids hålla Stavkarl i loopen! Jag blev bestört.

Och bröder! I just den frustrationen hann jag snabbt tänka en tanke… Vore det inte en helt fantastiskt spektakulär idé om man kunde tillsätta en kommitté med syftet att tillhandahålla Stavkarl med information!? I min ivran vart jag helt till mig och började alldeles genast och omedelbart skriva ned mina tankar och idéer, vilka för övrigt var hur många som helst. Men konstigt nog var det som att när jag faktiskt såg min mindmap av tankar med egna ögon, så att det blev ordentligt påtagligt, kom jag av mig lite. Idén var liksom inte alls lika tilltalande nu när den fanns, nedtecknad och allt. Med det började jag tänka i en annan riktning. Tänk om det inte var min kunskapsbrist gällande kommittéer som var problemet man till varje pris måste lösa med kommittéer höger som vänster? Tänk om lösningen på sagt problem är problemet i sig? Tänk om det är alla dessa rakt ut sagt onödiga och själsdödande kommittéer som dyker upp från ingenstans med helt okända av-Gud-vet-vem-som-tillsatt-dem-kommittéledamöter som i själva verket utgör världens problem?? Denna insikt, denna förlamande känsla av meningslöst slit mot en gäckande övermakt, förde omedelbart tankarna till Lucky Luke nr 62 anno 1964.

Numret är lagt så att bröderna Dalton flyttar in i en kåk precis bredvid banken, med planen att nattetid gräva en tunnel – källare till källare – rakt in i bankvalvet. Men när de väl kommit fram finns det inget guld att hämta, för Lucky Luke har redan beordrat bankens flytt. Daltonbröderna blir alldeles tokiga. Dubbelt upp i och med att de redan är så pass guldtokiga att öronen rodnat. Men bröderna Dalton ger inte upp! De är ihärdiga och gräver sig febrilt framåt redan nästa natt till bankens nya lokal som står bara några hus bort. Men tror du inte att även nu har banken flyttat på sig? Till slut ser byn ut som ett formikarium, men inte är Daltonbröderna ens en gnutta närmare guldet. Varför då? Jo! På grund av Lucky Luke, som bara sådär kan flytta världens förmögenheter varhelst han vill, för så mycket makt har han.

Bröder! Det torde vara uppenbart vad sagans sensmoral är – en kritik mot detta maktmissbruk och envåldshärskande. Men ucky sade Lucky! Istället framställer tidningen ett löjeväckande klander märkt slapstick mot slitande bröder, medan Lucky Luke hyllas med glamor, guldstjärnor och salvelse.

Det är just precis denna skeva ställning som gör att det är av yttersta vikt att komma på stämman, bröder! Älgstämman är förvisso en sjuhelsikes kärv stämma, men icke desto mindre den viktigaste av dem alla. Det är nämligen så att bröderna går till urnorna för att välja nästa Storkarl med styrelse via en demokratiskt styrd folkomröstning sådan att den kandidat med flest röster, enligt kutymen, vinner. Historiskt sett har man sett stora maktmissbruk vid posten, men sällan finns det nog med bevis för att säkerställa saken officiellt, ofta tack vare BÄPO:s omskrivet “heroiska” insatser. Även nu råder det ingen bred mening kring huruvida det bör höjas ett varningens finger mot maktinnehavarna, ty det finns en mafioso-inducerad skrämselkultur lika klar och påtaglig som luften vi andas in. Det är en SKENDEMOKRATI, bröder, som med dova skrik larmar om en grov orättvisa!! En orättvisa som får mig att tänka på Karl-Bertil Jonsson. Om han ändå hade sett Storkarlar som her ut talförbud höger om vänster, Lillkarlar som obrytt förkastar förslag till Kanariekarl, och gamla karlakarlar som enbart beväpnade med baston och pondus totalt raserar stolt skinande presumtiva bröder till aska – hade hans varma och mjuka hjärta inte stelnat av skräck? Jo, det hade det. Och det hade även mitt. Prisa naturens krafter för demokrati, för folkomröstning, och för en NY präktig Storkarl #82. Prisa er framtida Storkarl Frode #82, er befriare!!!!

Anmäl dig redan NU för att bli Storkarl, stödrösta fram en annan, eller bara för att bevittna årets drama. Anmälan sker till stavkarl@birkarlarna.se, via fysisk teckningslista på nationen, eller genom att bara säga det i kommentarerna på Facebook. Glöm inte att meddela eventuell allergi eller dylikt om så finns. Och sist men inte minst! För presumtive bröder som kanske inte vet hur saken går till – kom och häng på Orvars Krog strax före stämman med oss Birkarlar! Vi har oftast makabra märgben runt halsen, men ser nog trevliga ut. Du är varmt välkommen!

DMÄ,

Stavkarl (samt er befriare)