Kallelse till Rödingstämman 17dk, 23/1-2016 i Teatern

Bröder Birkarlar

Mycket var bättre förr, det mesta faktiskt, men om man med “förr” menar ganska nyss och om “mycket” även innefattar kostråd och dieter så var det inte bättre förr.
Undertecknad minns tiden då fett troddes vara något fruktansvärt. Det var på 80, 90 och början av 00-talet som fettet fördrevs från vart hushålls måltid.
Jakten på fett visste inga gränser. Man introducerade fettsnåla produkter, den ena bisarrare än den andra. Exempel på dessa är minimjölk, Lätta margarin, lågfettchips och liknande påhitt.

Fick man inte äta fett alls? frågar ni ungdomar. Jo! Det fick man, om det var rätt sorts fett. Omättat fett, ofta i form av Omega 3 och Omega 6.

Teorierna om att fett skulle vara farligt visade sig vara rätt mycket humbug. Sant är det dock att vissa fetter är extranyttiga. När nu forskarna med all sin kraft sparkar in de öppnaste dörrar och säger det vi alla redan visste, nämligen att fett är gott, nyttigt och själaläkande, så ska vi inte glömma att även i fetternas värld finns bra och bättre att förhålla sig till.

Vi i Birkarlarna, en förening som alltid månat om sina medlemmars hälsa och välbefinnande, har nu skaffat oss mängder av supernyttigt fett i form av Rödingar.

Snön har kommit och således vankas det Renn och Rödingstämma. Kom och beskåda rennethlaget, beundra rödingen, besluta viktiga saker och beväpna kommitéer. Allt detta kan du göra genom att bevista Rödingstämman den 23:e januari klockan 17dk i teatarn.

Anmäla sig gör man genom att maila stavkarl@birkarlarna.se, skriva upp sig på kallelselistan utanför datasalen eller via Birkarlarnas facebookgrupp.

DMÄ,
Stavkarl

Kallelse till blötastämma i Strömholms sal 28/11 2015

En vis storkarl sade en gång att motsatsen till en vit månad är en mörk period. Ingen snö, rikligt med duggregn och det dröjer länge tills man får dricka en stor julgrogg. November är sannerligen en mörk period och bröderna måste hjälpas åt för att tillse att inga bröder råkar halka in i vit månad utan håller sig i det mörka november.

Denna svårt ovärdiga skitmånad skulle vara ett onödigt mellanspel mellan palten och rödingen och nästintill omöjlig att stå ut med även för den mest förhärdade birkarl om det inte var för en sak, nämligen blötan. Blötan, denna improviserade krona på julmatens skapelse, är det enda vettiga vi har att se fram emot i november. Likt en klassisk vedeldad bastu vid Kukkolaforsen representerar blötan det fett äkta i en värld av falskhet. Spadet från det mest äkta av allt, nämligen fläsket. Koncentrerad äkthet med andra ord.

Kom på blötastämma, 28 november, det blir kul!

Anmäl er på stavkarl@birkarlarna.se

Dåd, mannakraft, ära,
Stavkarl

Fråga Karl X: Varför är stämmorna så långa nuförtiden?

Hej Karl X! Jag har hört att stämmorna var kortare förut. Nu har jag varit på stämmor som börjat vid sjutton dk och hållit på till midnatt. Har det alltid varit så? Varför måste de vara så långa? /random 90-talist

Bäste 90-talist! Förvisso är du som vanligt påhittad av mig (för att jag ska ha några frågor att besvara i denna spalt) men din fråga är relevant. Den ställs förutom av mycket unga bröder även av mycket gamla bröder – De som var aktiva innan 90-talet (när du föddes, vilket kanske eller kanske inte då var en direkt konsekvens av något extra mysigt eftersläpp på kammaren alltså). Dessa äldre bröder frågar för att de uttrycker förgrymmelse över att inte få drälla runt så mycket som de vill utan måste sitta still och lyssna till ungtupparnas “lustigheter” hela kvällen, helt i motsats till vad de tycker sig minnas från sin ungdoms klang och jubeltid. Det är emellertid inte bara senilitet som får dem att minnas det så!

Det är nämligen så att stämmorna till sin karaktär och längd varierat betydligt genom åren. Under undertecknads medlemstid i föreningen (sedan 2007) har stämmorna i Uppsala följt ett och samma koncept med åtminstone 18 punkter i dagsprogrammet varav två varit förrätt respektive huvudrätt. Fordom har emellertid stämmorna varit mycket kortare och haft annorlunda upplägg. Längre har de knappast varit än nu då kvällarna (eller utskänkningstillståndet) knappast tillåtit detta, men betydligt kortare har de varit och med annorlunda dagsprogram.

Förändringen att hålla ätandet som programpunkter på stämman där i princip hela stämman hålls vid det dukade bordet lär ha införts på 90-talet, även om maträtterna naturligtvis alltid varit namngivande och centralpunkterna för stämmorna som helhet. Dock, bara detta att stämmorna förr kunde vara sådana att hela dagordningen med bara öl som sällskap skulle avklaras innan maten serverades ger ju redan här besked om att stämmorna var kortare för.

Ulf Bley (Storkarl på åttiotalet) har till undertecknad berättat att hans snabbast hållna stämma var över på en kvart från öppning till avslutande. Detta skedde i en tid när stämmorna liksom andra föreningsfester ibland hölls för syns skull för att de som deltog därigenom fick “inträde” till kvällens huvudnummer som var den stora gemensamma nationsfesten efteråt. En sådan stämma hade gissningsvis mycket lite plats för övriga frågor. Enligt obekräftade källor tycks en vanlig längd på stämma varit en timme för cirka trettio år sedan.

Stadgarna stipulerar inte alls vilka punkter som ska förekomma under stämma så i princip är detta upp till sittande styrelse (med Storkarl hållandes den praktiska vetorätten) att avgöra dagsprogram och dagordning från början till slut. Naturligtvis skulle bröderna bli illa till mods om snabba förändringar genomfördes och med dagens tradition är relativt moderna företeelser som Val av Kanariekarl ändå en omistlig del under stämmorna, medan mer birkeologiska källor talar om att sådant val förvisso förrättades även under den tid då middagen hölls utanför stämman, samtidigt som stämman i sig kunde vara avslutad när det åts.

I föreningens ungdom hölls ren föreningsformalia på särskilda stämmor medan talare och middagar var på separata stämmor, vilket dock gjorde stämmorna med formalia som val och revision glesbesökta. Av tradition har birkarlarna alltså sedan åtminstone fyrtiotalet hörsammat hela den nuvarande lydelsen av stadga §2 som stipulerar att stämmorna bör innehålla diskussioner, föredrag och underhållning.

Således, presumtiva frågeställare, dröj kvar i föreningen och se huruvida tingens ordning fortsätter försämras i framtiden eller ej. Svaret vet vi nog egentligen redan, om vi tänker efter. DVBF.

Frågor till frågespalten hänvisas till karlx@birkarlarna.se och inkomna frågor besvaras veckoligen.

DMÄ
Karl X Henrik Dahlberg

En Birkarlaklassiker

Birkarlaklassikern är en individuell kombinationstävling, där man ska ha deltagit i och fullföljt inte bara Birkarlarenneth, utan även Nordliga Renneth och Sydliga Renneth, allt inom tolv intill varandra följande kalendermånader. Läs den meningen en gång till. Man ska alltså under ett och samma år fullfölja världens tre hårdaste skidtävlingar.

Den som mot alla odds och sunt förnuft lyckas med denna bedrift, kallas framgent en Klassiker. Till segern hör även förevigandet av namn och klassikernummer på den ärevördiga Tällbergspokalen, samt en närmast osannolik dos dåd, mannakraft, och ära. Segraren koras traditonsenligt vid den Sydliga Rennethbanketten, i anslutning till Protektorat Syds Foraarsstämma.

Några hållpunkter:

  • För att erhålla Klassikerstatus krävs att man fullföljer alla tre tävlingarna. Man behöver alltså inte vinna. En Klassiker som vann allting skulle ju tjäna in fyra segrar på tre tävlingar, och självgodheten som kommer ur en sån sak är mer än man nämns tala om.
  • Bekräftelse av Klassikerstatus sker efter supplik till Protektoratsstorkarl (Syd), enklast genom att noggsamt notera begäran därom i sin anmälan till det Sydliga Renneth.
  • HBF Birkarlarnas styrelse förvaltar för ändamålet en resefond, varur medel kan sökas av envar fullvärdig broder.

Dåd, Råstyrke, Ære!
//Protektoratsrunkarl (Syd)

Bakgrund

I anslutning till år 2015 avhållna åttonde raka Sydliga Renneth, hade en historisk händelse förutsetts, och relevanta reaktioner förberetts.

Under många år har de sydliga protektoräterna talat om den legendariska Birkarlaklassikern. I detta nådens år, 2015, föreföll det som att någon, äntligen, skulle leva upp till de mest ärorika av kriterier! Protektorat Syds Klassikerkommitté, KK, tog därför fram ett koncept, bestående av en logotyp, en t-tröja, samt en pokal. Tanken är att pokalen ska agera som ett kammar-bundet vandringspris, där varje Birkarlaklassikers namn och klassikernummer graveras in, tillsammans med aktuellt år.

Synd bara att det inte blev detta år. En broder var så nära att han kunde känna lukten av sin egen klassikerstatus. Att dessutom nästan ha blivit Birkarlaklassiker nr 1, måste kännas riktigt kärvt. Tänk bara, alla hyllningar som aldrig kommer att skrivas, all bjudöl som aldrig kommer att drickas, alla sånger som aldrig kommer att sjungas. Sorg.

Fråga Karl X: Hjälp, jag har ställt upp i Storkarlsvalet!

Den här veckan kör vi en repris av en fråga som ställdes för cirka två år sedan, men som ständigt är aktuell så här års. Skicka för all del in fler frågor till KX-mailen (karlx@birkarlarna.se) om du har färskare frågor framöver.

Hej Karl X! Jag är inte ens med i hembygdsföreningen Birkarlarna men har ändå ställt upp i valet till Storkarl, visar det sig i årets valaffischer. Hur kan det komma sig? Kan jag bli vald till Storkarl nu och vad måste jag då ställa upp på? Går det här att stoppa? /Orolig nationsmedlem

Bästa nationsmedlem! Det är sällan att rekommendera att ställa upp i ett val där man inte är kvalificerad till posten det gäller. I Hembygdsföreningen Birkarlarna ser vi emellertid ingen annan sorts kandidaturer och därför ska jag också svara lite utförligare än så. Jag hoppas dock att du rannsakar dig själv inför framtida Storkarlsval innan du ställer upp igen.

Du frågar dig vad du måste ställa upp på om du blir vald till Storkarl. Storkarl är den demokratiskt valda ledaren i HBFB. Storkarls plikter är legio, hans styrka omätbar, hans tålamod av bibliska mått. Hans ansvar är mångfaldigt större än den tyngsta mansbörda och när Han svingar klubban står Fantomen stilla.  Storkarl vet vad vi andra inte vet, Storkarl gör det vi andra inte gör, Storkarl tycker det vi andra inte tycker. På Hans storhet förlitar vi oss, Han är mångförslagen som Leif GW Persson, tyckmycken som Jan Guillou och salomonisk i sin vishet som Håkan Juholt. Där Storkarl går samlas skaror av lättledda satar i Hans spår och söker nåd i Hans råd och dåd, där Han talar faller skarorna på knä och kokar palt om Han behagar, där Han sätter sig dör allt liv och brännsvinskällor springer fram (ordningen på det sistnämnda kan variera). Storkarl ansvarar, värst av allt, för att se till att det Renneth-lag som Han väljer ut att försvara föreningens ära vinenr Renneth, med mindre än vilket Han måste avgå, styrelsen upplösas och föreningen läggas ned. Allt detta måste du leva upp till, om du blir vald till Storkarl.

Du frågar dig om det här går att stoppa. Svaret är nej.

DMÄ
Karl X Henrik Dahlberg

Frågor till frågespalten hänvisas till karlx@birkarlarna.se och frågor besvaras veckoligen.

Dåd, mannakraft, ära