Bröder, presumtiva och övriga högst eventuellt intresserade!
Här följer en kort lägesrapport från ett läsår som utan tvekan kommer att gå till historien som just ett läsår och som i protokoll, legender och hopljugna historier redan beskrivs som inget mindre än… inträffat. Ja, hade vi förstånd att förstå det skulle vi till och med kunna hävda att det gått bra, rentav.
Nu är de sävliga och buttra varelser som går under namnet birkarlar typiskt sett visa av erfarenhet och kan därvid konstatera att denna eventuella framgång dels knappeligen kan mäta sig med de fornstora dagar som brukar gå under samlingsnamnet ”Förr (när det var bättre)”, dels säkerligen utgör blott en platå i det fria fall som sakernas tillstånd i allmänhet befunnit sig i sedan Malmbanan elektrifierades.
Så vad har vi gjort under året? Under Älgstämman valdes för första gången Fettunnan till Storkarl, men denne lämnade facklan vidare och besvikna bröder fick nöja sig med undertecknad. Sedan dess har ett flertal stämmor hållits, många nya bröder valts in och en föryngring påbörjats i leden, vilket hade bådat gott för kommande styrelser om det ännu funnits någon kvar för dem att schabbla bort. Vi har även haft diverse eskapader tillsammans med andra föreningar, vilka kan beskrivas som uppsluppna och trevliga av någon som inte har någon aning om vad koncepten uppsluppenhet och trivsel innebär. Birkarlarna var också en drivande kraft i herrföreningarnas gemensamma Bärs&BaconBrunch, vilket var en succé av rang.
En sådan var ävenledes Birkarlarenneth, vilket efter en jämn tävling i den midjedjupa snön (om man ligger på mage) på velodromen slutade med knapp men överlägsen seger för föreningens lag samt åtföljdes av en överdådig bankett på vars släpp The Kristet Utseende spelade inför en publik som röjde loss på ett sätt som inte skådats sedan senaste EU-toppmötet.
Ett par medlemmar ska slutligen uppmärksammas extra, då föreningen beslutat att utnämna Ralf Daume till Karlakarl på basis av hans oerhörda arbete med grundandet och driften av det ständigt expanderande Ärkekantonatet i Bonn. Därutöver har vi med stor sorg tvingats ta avsked av tre bröder som varit mycket betydelsefulla för föreningen. Evige kanariekarlen Olle Jäger samt storkarlarna Mats Hjortberg samt Janolof Pahlberg har alla lämnat oss under verksamhetsåret och detta har uppmärksammats i tillbörlig ordning med bland annat parentation samt närvaro på begravningarna. Vi minns att oavsett nyinvald, gammal och luttrad eller till och med hädangången, så är birkarl något man aldrig slutar att vara. Väl mött nästa läsår!
Dåd, Mannakraft & Ära
Storkarl #73
Mathias Suokko
*Fotograf: Emilie Gustafson